Att säga nej...
.......är faktiskt bara ett snabbt övergående obehag!Jag har varit en riktig mes större delen av mitt liv. Har aldrig sagt ifrån på riktigt. Och när jag någon gång har gjort det har jag haft dåligt samvete och ont i magen - för tänk om nån har blivit sårad, sur, arg eller ledsen!
Allt har jag hållit inom mig - inte konstigt att det till slut blev fullt i ryggsäcken.
Någon i min närhet brukar säga "vad är det värsta som kan hända"?
Svaret är att det inte händer något revolutionerande!!!
Tänk vad många dagar som gått åt till att oroa sig - i onödan!!!
För att vara övertydlig - jag menar inte att man ska gå genom livet som en egotrippad ångvält!
Men att man ibland får göra slut med personer som är missundsamma, oärliga, dumma och avundsjuka.
Man behöver inte finna sig i att bli trampad på.
Riktiga vänner är vänner i nöd och lust och respekterar varandra. Så de så!
PS. det känns bra att vara vän med sig själv - också!
Kommentarer
Postat av: Jannike
Sanna ord...
Postat av: Marianne
Jag vill ha kommentarer av er som läser!!!
Postat av: Kajsa
Vet inte jämt vad man ska skriva..Jag har alltid svårt att säga nej. Känns som att man är oförskämd då, men det ska ändras! Sv; Nej jag trivdes inte med att ha sovrummet där det va, så vi ändrade!
Postat av: sys
Och, det hjälper även att tänka på hur man själv reagerar när ngn annan säjer "nej".Det respekterar vi.
Postat av: Kajsa
Inte? Du får se det från den positiva sidan, det hade gjort skitont!:)
Trackback
