Lillan...

 

Så här såg han ut igår. Det är kallt för småtassarna.

Idag gick vi också på en liten prommis.
Rådjuren hade travat före oss förbi Lövans upp mot H.
Telefonledningen låg på backen vid vägen mot H.
Det visade sig att grannarna var utan telefon. Hoppas det har ordnat sig nu!

En bil startade inte så jag fick hämta barnbarna på skolan.
Det känns bra att kunna hjälpa till lite.

Våran bil väntar på rep. men servicenivån är väldigt låg hos vissa.
Telefon är ingen ny uppfinning!!!

PS. ska pigga upp mig med Arga snickarn

Livgivande...

 

Jag lever i ett julkort idag!
Snö-sol-ute med kameran för första gången i vinter.
Idag har jag känt mig levande.

Promenad med katten R. som blev glad för sällskap.
Hälsade på hos Syster, som skottade snö och utfodrade en gosig katt.
Rådjursspåren syntes tydligt i snön.

Till Modern på dagens besök med handling och lite tillsyn.
Barnbarnet N. hemma med mamma efter gårdagens ambulans-utflykt...
Tur hade han-som fick åka hem igen.
Minns en annan ambulansresa-med hans mamma.
Hon blev biten av en s.k. snäll hund rakt över ansiktet när hon var liten.
Minns det som i går! Man tror inte att det kan hända!
Hon fick sy många stygn och det såg hemskt ut.
När stygnen skulle tas fick vi båda två , en ännu värre upplevelse.
Men det är en annan historia! 

Ute en omgång till! Måste njuta av vädret.
En jättemåne visade sig-fint, men jag brukar drömma så konstigt vid fullmåne.

PS. förut tyckte jag att vintern var slöseri med tiden-men man kan ändra sig!!! 

Gitarrister och lite annat...

 

Det här är min egen gitarrist. Förra fredagen var vi och såg en annan, som också kan spela gitarr.
Han heter Hank B. Marvin och fyllde Globen med entusiastiska åhörare.
Det var andra gången jag fick uppleva honom live!
Imponerande att göra så bra framträdande när dom spelat låtarna tusentals gånger!
Något att leva på ett tag.

I dag kom jag på mig med att göra lussekatter! För mig är det ett stort projekt, så det gäller att inte tveka för länge. Enligt Maken blev dom goda!

Sen blev det Robinson-tårta med Syster.
(Hon har fått såna krav på sin omgivning, sen hon blev tv-kändis...)
Kul att få veta lite mer än det pladder dom visar i programmet...

Och så kom det lite adventssnö till sist!

På stadsresan sprang jag ut och in på antikaffärer o.dyl. och hittade ett rött broderat ylledraperi.
Det sitter nu till vänster om mig, vid dörren.
Det ser ut som om det alltid har suttit där! Bild visas senare...

PS. i morgon ska jag på julskyltning!

Till Min Syster

 


Lugnet före stormen kanske...

Efter den här helgen blir inte ditt liv detsamma...
Du kommer att ha fått många nya vänner...
För att inte tala om alla som redan känner dig...
Du kommer att gå på massor av premiärer och trängas med andra kändisar...
Och vika ut dig i diverse publikationer...
Du måste ha åsikter om allt från bästa träningstipset till klimatet...
Du får vara gästkock i en miljon matprogram...
Du kommer att få tala ut hos Malou...
Sen blir det Lets Dance...Doobidoo...
...eller kanske en egen show...
Någon kommer att spökskriva dina memoarer...
En julskiva är självskriven...
Sen blir det sommarturne med Robert Wells...
...eller barturne med valda delar av R.gänget...
(det kanske behövs någon som är nykter också)
Efter dessa krävande upplevelser är det dags att bli utbränd...
Självklart vilar du ut i en varmare miljö...
...och har sålt storyn till högstbjudande blaska...

PS. jag önskar dig en fantastisk fortsättning på livet!
Kram från Syster.
Det blir snart TÅRTA IGEN!!!!!!!


Hundar och hundar



Hundar har alltid funnits i mitt liv. Jag är ingen hundmänniska utan har sett dom som familjemedlemmar sen jag var liten. Dom avlöste varann under åren, men jag tror inte vi var utan hund någonsin.
En gång blev syster biten av en gråhund. Vi var kanske 3-5 år.
Jag minns blodstänket i smöret på matbordet.
Mamma hade dukat för middan och slängde upp syster på bordet, medan hon ringde en granne.
Pappa hade inte kommit hem från jobbet och hon fick åka med grannen till doktorn.
Ambulans vet jag inte om det fanns då!?
Jag fick vänta ensam hemma tills pappa kom hem.
Sen hade syster en "mössa" som hon fått av doktorn.
Det blev några stygn i huvvet och mössan skulle bytas då och då.
Hon fick ett srort ärr ovanför pannan och vid hakan.

Nu var ...... dum, sa hon. Men hunden var kvar... i många år.

PS. ingen av oss blev rädd för hundar efter det här!

November

  

Stockrosen får agera symbol för att november inte alltid är en grå månad med grå upplevelser.
Hela helgen har jag haft besök av A.
Vi har "bara varit".
Ätit lite mat, druckit flera liter TE, ätit frön och lite godis, sett på filmer utan reklam!!!, läst tidningar, sovit, varit uppe till kl 4(det blev ingen gröt), pratat, pratat och pratat, hämtat lite luft och tittat på den vilande trägårn, gosat med R. (som sov hos A.)
Vilken tur vi har som har varann!
Vi får vara precis som vi är för varann - och det är precis så det ska vara!

PS. Maken var i Kougsta, så sport och nyheter har inte förekommit  under helgen...

Tankar



Snart är det Alla Helgons Dag och vi sätter ljus på gravarna.
Det känns bra att göra det.
Dom som inte finns hos oss längre är ju med oss ändå på något sätt,
men det känns bra att göra något symboliskt och tänka lite extra på dom.

På något sätt tror jag att vi alltid finns kvar.

När man ser en hägg den här tiden på året, är det svårt att tänka sig ,att den ser ut som på bilden om några månader.
Men det kommer den att göra-varje år!

PS. det är dagarna som går som är livet.

Det gick!!!

 

Den här tekoppen ska säljas på B. i morron.

Lär mig...

 

Jag lär mig inte att lätt få in bilder i den här apparaten!!!
Blir frustrerad och ARRRGGG!!!

Jag har inget tålamod. När inget händer trycker jag på en annan knapp osv.
Nyss låg katten R. på skrivarn bredvid mig.
Han har full koll på oss här hemma.
Det är en gåva att få ha denna ljuvliga varelse i närheten.

Till alla hundratals människor som undrar hur det går med målning m.m.
kan jag meddela att det står alldeles still. Precis som det brukar när jag börjar med något.
Ideerna sprutar och jag börjar överallt. Sen tar det tvärstopp. Därför bor vi i ett ständigt pågående omändringskaos.
Kanske min favvo Arga Snickarn borde tillkallas???
Han har ju terapeutiska talanger också.

PS. i vilken film sa vem rubriken på inlägget?

Öppet

 

Så här blev öppningen. Idag har jag halvoljat träet.
Har även gett mig på en skiva till höger i rummet.
Ska måla med filmjölksfärg.
Forts. följer...

Snart är det dags för Arge snickaren. Favvo!!!

PS. liten promenad med katten R.
PS. liten promenad med katten R.

Lekstuga...

 

I 2 dagar har jag lekt med bilder och gjort ett nytt collage!
En hel vägg med ansikten och blommor. Det blev jättebra!!!

Hade musikhjälp av Annie Lennox och Leonard Cohen och musiken från Gladiator.
Länge sen jag var uppslukad av något...

Tänk om man kunde leva på att ha roligt.

PS. sett de första rådjursspåren i snön.

Mäh...

 


Äntligen fick jag till en bild!
Så här såg det ut i måndags när snickare R. öppnade halva väggen.
Det blev så himla bra och det känns som det alltid har varit öppet mellan rummen.

Nu är det bara att försöka få ordning på alla saker...

Har svårt för att göra mig av med grejer...

Ska försöka "lägga ut" några skor på blocket. Jag har för många (som jag aldrig använder).

PS. stort GRATTIS till dotter J. som fyller år idag!!!

ARRRRRG!!!!!!

Jag har fått hjälp av dotter J. med att få in en massa bilder på den här himla datorn MEN JAG FÅR INTE FRAM DOM HIT!!! Jag blir galen!!! Jag tänker inte inse att jag är senil eller dum i huvve!!!
HJÄLP!!!!!!!

Maken

 


Idag blev det en bild på Maken in action.
Det roliga med att han spelar ute ibland,är inte bara att höra på honom.
Nästan lika stor behållning har jag av hans klädsel.

Ni som känner min man förstår precis vad jag menar!

Vi har en del musiksmak gemensam. Shadows t.ex. Men jag har svårt för att komma ihåg titlarna.
Men jag vet exakt hur dom ska låta-efter många års lyssnande...

PS. det är inte så dumt med en egen gitarrist...



Ute och inne

  

Fin höst betyder att jag är ute mycket.
Har röjt buskar upp mot grannarna. Det blir ljust och fint!
Ska elda ris så fort det blir blåsfritt och kallare.

Annars är jag inne som en eremit.
Vill inte träffa folk (= fara på affärn o.dyl.)
Sover mycket och tar en dag i taget.

PS. i morgonbitti kommer en sågare till oss...


Här är ditt liv...

     Jag älskar den typen av program !!!

ALLA behöver beröm , uppskattning och att bli sedda.
Vi mår bra av att få veta att vi duger.
Särskilt när vi mår skit och känner oss pyttesmå.

Vi behöver nån som tror på oss när vi inte själva orkar göra det.
Vi behöver snälla ORD - en tanke är god, men det räcker inte alltid...

PS. barnbarnet N. fyllde 9 (!) år idag och vi bjöds på jättegoda tårtor!

Här sitter jag...

   ...och kommunicerar(?) med omvärlden.

Väggen är en gammal laddörr- hemfraktad på spark med hjälp av dotter K. en vinter för några år sen.
Tavlan är ett foto på en dörr från en hembygdsgård i Delsbo.
Locket hör till en jugendservis.
Blomhänget är en present från B.
Uppe till höger hänger en ozelotkrage.
Under den en "tavla" som har hängt med sen jag var liten. Hittade den förra hösten, när Syster och jag röjde i kläboa. Trodde den hade försvunnit.
Och så hänger det torkade rönnbär lite här och där, som väntar på att användas till något.
Bordet har jag fått av I. och M. och det passar perfekt!
Blomman klarar allt - även torka och skugga!
På bordet ligger Makens Shadows-present. Biljetter till konsert i nov. (Har lyckats beställa billiga tågbiljetter och hotell i Gamla Stan). Något att se fram emot!

PS. en liten (?) höstdepression har lagt sig över mig.

Systrar

     Så här såg vi ut när vi var 5 1/2 och 3 år. En med spikrakt hår och en med lockigt. Klänningarna har mamma sytt. Smalrandig manchester i turkos med svarta prickar. Vi hade ofta lika kläder när vi skulle vara fina.

Olika på utsidan men väldigt lika på insidan.

Jag undrar hur hon har det just nu-syster.
Själv skulle jag aldrig utsätta mig för en massa främmande människor!!!
DET ser jag som värre än allt annat.
Känner mig aldrig så främmande och utanför som med okända människor.

Inte konstigt att jag har få vänner...

PS. idag har Maken och jag röjt oss fram till stugan vid sjön OCH röjt fram utsikten över sjön.



Om 9 månader....

.......är det dags igen!

Är lika faschinerad varje vår att allt börjar om igen. Sommaren har gått alldeles för fort - som vanligt.
Jag tror -varje år- att den här sommaren ska jag ha tid med det jag vill.
Delvis blev det så, men för lite.

Jag blir så lätt stressad och kan inte besluta mig för något. Velar och känner mig värdelös och onödig.
Har levt utanför samhällets skyddsnät - som idiotisk hantverkare -och det visar sig nu vad det innebär.

Ett råd som jag gett mina döttrar är att  ALDRIG hålla på med något hantverksaktigt!
Möjligen som hobby - men jag uppmuntrar dom inte!
Man SKA utbilda sig till något man kan leva på OCH  - förstås - vara intresserad av.

Det är inte synd om mig - jag har valt själv, men gjort dåliga val.

PS. i morgon är det surströmming på småskolan.

Äntligen....

     ... idag avslöjas de nya Robinsondeltagarna och en av dom är Syster Ewa ! Här firar vi med tårta när det efter många tester och väntan blev klart att hon kommit med.

Vi har haft tystnadsplikt hela tiden - sen 8 juli - då det blev klart.
Om något kommit ut till tidningarna riskerades diskning.

Nu är det bara att hoppas att allt går bra !!!

PS. jag är faktiskt en riktigt stolt Syster

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0