mariannestext

 

16 år har vi varit gifta med varann. Det är ju jättelänge!!!

Har tittat på kort från bröllopet och det visade sig att endast TRE PAR är ihop än!!!
Vi träffades på "äldre dar" och vi har haft ett liv i både nöd och lust.
Jag tror att man endera svetsas samman eller glider isär när man drabbas av sorg och annat elände.
När allt är bra är det ju inga problem att vara ihop.

Men om jag skulle gifta om mig (med maken), så skulle allt vara annorlunda!!!
Jag är en kontrollfreak - tyvärr...
Det innebär att jag planerade ALLT i detalj - och det var ju dömt att misslyckas.
Till slut kändes det som om själva vigseln komi skymundan.
Jag fick migrän dan före. Inte kul...Jag hann inte torka håret innan vi for till kyrkan...

Jag kände mig helt slut.

Om vi skulle gifta om oss så skulle inte jag vara festfixare.
Vi skulle ta det lugnt och njuta av tilldragelsen.

Tack och lov så är det mycket roligare att vara gift än att gifta sig!!!

Nu är det natt - men ljust ute- och i morron blir det kams på hembygdsgården - precis som vanligt när det är midsommarafton.

Midsommarafton - vilket vackert ord.

  

...säger allas vår Ernst. Och han har alldeles rätt. Det som anses slitet och gammalt
kan vara väldigt vackert. Om man tänker själv - vad tycker jag är fint? så ser man lite annorlunda på
omgivningen. Allt finns runt omkring oss - det är bara att gå ut och upptäcka!

Ta en promenad och titta bara efter gröna nyanser t.ex.
Du blir förvånad över hur många olika det finns.

Eller titta på trädstammar - vilka fantastiska mönster dom har.

Eller kolla på olika bladformer. Titta in i en blomma - ett förstoringsglas kan behövas.

Det är en intressant värld vi lever i.

PS. det ena utesluter inte det andra...

  

 Jippi! Här är beviset på att jag lyckats få in en bild alldeles själv.
Jag var ute med kameran i det äckligt fuktiga vädret och förevigade grönskan.
Man känner nästan hur det luktar grönt. Och vad många olika nyanser av grönt det finns.

Granknoppar mot gamla granbarr, olika löv och mossa.
Det är en märklig värld vi lever i. Nyss var det snö och nu är allt grönt.

Vi satt ute och åt i holken och hörde på alla fågelljud. Trastarna verkar ha fått ungar .
Och så lät det som uggleungar också.

Nu ska jag se på gitarrlördag mad Maken.

PS. Det är inte dumt att ha en egen gitarrist...

 

Får jag lov att presentera Reidar och Maken.
Så här leker dom med jåttan.
Reidar har varit hos oss i 13 år idag - 13 lyckliga år.
Han har avverkat några av sina 9 liv. En gång kom en dam hit och sa att hon kört på en katt ...
Vi letade och grinade och var förtvivlade. Ett dygn gick och så plötsligt "ringde" han på dörren.
Jag trodde inte det va sant! Där satt han, som om ingenting hade hänt. Lite stel verkade han men annars var han som vanligt.
Damen som kört på honom (vetrinär!) sa att det small rejält under bilen, så hon trodde han dött på en gång.
Antagligen var han omtöcknad och hade gömt sig - han brukar alltid komma när vi ropar på honom.

Han har också slagits och själv blivit riven.
Klättrar gärna i träd. Ligger i rabatterna. Följer med på promenad.

På vintern vill han gärna ha sällskap när han ska gräva... Han kan hålla sig ett dygn...

Maken och jag har snart varit gifta i 16 år - men det är en annan historia... 

PS. Det är väldigt roligt att vara gift!

Så hette skolavslutningen på min tid.
Det var många förberedelser. Nysydd klänning och nya finskor, inköpta hos Nordlings.
Klänningen hängde på garderobsdörren och skorna stod vid sängen så nylukten kändes.
Liljekonvaljer hade vi plockat med Famma. Dom fick stå i källarn för att hålla sig fina.

På examensdagen gick vi till skolan och föräldrarna följde med.
Vi hade fått rita på tavlan och tränat in sånger. Det var som en kort skoldag med olika ämnen.
Liljekonvaljerna stod på bänken i en liten vas. Björkar stod vid ingången.

Det var på den tiden när barna lekte och var ute, så det var härligt att ha en lång sommar framför sig.
Vädret var inte så viktigt. Vi kunde alltid vara på sågen, på bygget eller leka skoaffär hos tant Ulla.

Ja, det låter idylliskt , men det fanns andra inslag också i barnlivet.
Men idag tänker jag på det braiga.

Nu har jag hållit på en lång stund med att försöka få in nya bilder.
Men det går inte! Jag försöker på alla möjliga sätt men det går inte ändå!!!
Har jag blivit senil som inte kommer ihåg???
Eller är jag bara okoncentrerad???
Eller ÄR jag dum i huvve???

Nu skiter jag i bilderna tills jag får hjälp!!!

Har bevistat ett trevligt årsmöte med Hängbrons Vänner.
En mycket livaktig förening, som inte bara pratar utan får en hel massa gjort också.
Från början har det varit så att vi tar vara på varandras kunskaper och färdigheter och det ger resultat.
Kanske något för politikerna att börja göra!?

Min gjutningskarriär går lysande!
Har gjort två fat (?) av rabarberblad. Ett litet och ett stort. Dom blev jättefina!
Det blev också en experimentskål med stenar på kanten.
Tillfredställande när något funkar på en gång.
Jag trodde det var väldigt avancerat att gjuta men det var det inte!

Jag kan lära mig något - jippi!!!

Igårkväll var jag med dotter K och Syster på upplevelser av olika slag.
Det var Norrdans - måste ses- Hamlet i kort version, Figaros bröllop, Ungdomsmusiker, rysk pianist OCH till sist the one and only - TOMMY KÖRBERG och två duktiga gitarrister.

Allt detta utspelade sig på en lagårsbotten (!) bortom Solletfeå.
Där sitter man, väl påklädd - och fryser OCH njuter av allt !!!
Det luktar kor och div. men det gör ingenting.

Ett fantastiskt bevis på att det finns människor med fantasi och en tro på att ALLT GÅR !!!

   Bommo till dotter K som fyllt år idag.

Det är på barna man ser att man blir äldre, brukar man säga.
Så sant! Har svårt att fatta att mina döttrar är 21 och 35.
Själv har jag aldrig varit varken 21 eller 35 - jag blev 45 på en gång.

Vi var 4 generationer på besök hos födelsedagsbarnet!
Det känns bra att vi har varann.
Vi är en liten familj och jag har alltid velat ha en stor, bullrig familj och en storebror.
Men allt går inte att ordna.

På kalaset fanns också dotter K:s pappa och hans fästmö och dotter, K:s moster, min äldsta dotter J med dotter, K:s svärisar, min man och mamma och K:s pojkvän O (förstås).

Virrigt? Inte alls! Så här är LIVET !
Man vet inte vad som händer... Det blir inte alltid som man tror - och det är bra ibland.

Idag har jag haft  och har fortfarande huvudvärk.
Det är sällan nuför tiden - annat var det förr.

Har berömt Maken för hans initiativ att börja måla uthusen.
Bildbevis kommer en annan dag. Själv har jag rensat bort gräs och div. runt en bod - och det gjorde huvudvärken ännu värre. Gnäll, gnäll, gnäll...

Jag har gjutit på ett rabarberblad. Det ska bli ett fat - hoppas jag. Kanske en ny karriär???

På kvällen blev det besök på Järå som firade 50 år. Barnbarnen deltog och var så duktiga!!!
Musik och framträdanden av alla slag har jämt funnits på skolorna här i kommunen.
Bra att nånting fungerar och att det finns lärare som engagerar sig!!!

Sen orkade jag bara bläddra i en tidning och titta på Skenet bedrar.

I morron är en annan dag!

Fantasin drog iväg igen.
INTE ETT ORD VAR SANT i förra inlägget...
Jag hatar getost! En gång var jag med på en marknad och vi blev bjudna på fika innan.
Och jag tog TVÅ smörgåsar - utan att veta att det var getost på dom.
Dessutom fanns det bara kaffe (inget te). Varmt kaffe och getost - det var hemskt.
Men jag pinade i mig BÅDA smörgåsarna.

Favoritmaten är inte vitpepparkryddade kotletter. Det luktar bajs...
Däremot gillar jag alla slags grönsaker!

Zorben är säkert en kul grej - men inget för mig.

Klockan tog jag av mig för flera år sen - och ingen skulle komma på tanken att ge mig en!

Kvart över tio är det inte läggdags i mitt liv.

Morsdagen tillbringades ute på gårn med moder, barn och barnbarn. Maken grillade och jag diskade och hade gjort tårta. Barna uppvaktade med växtlighet.

ALLT i detta inlägg är sant!!!